Det blev långpass igen

Det blir ju sällan som man tänker. Även om man tänker väldigt mycket.

Det här hade jag tänkt*: 

Åka rullskidor. Träna jävligt mycket mage. Bli stark som tusan. Träna stakmaskin.

Men sen kom livet emellan. Och så fick jag oväntat mycket egentid till förfogande. Och var dessutom ofrivilligt utan mountainbike.

Såhär blev det: 

Spinning. Spinning. Maxtest. Långa pass och ännu längre pass. Kajak i skärgården – länge. Och spinning. Och gubbvader och svag mage.

 

Hur kändes det då? Ja, det blev ju inte som tänkt, men det blev väl egentligen rätt bra ändå. Den där starka magen blev inte riktigt av. Den skulle jag ju ha till längdskidåkningen. Likaså rullskidorna såklart. Men det är ju bara november ännu.

Idag blev det så långpass cykel/löpning igen. Här är några bilder från det. Det var trevligt den här helgen också. Och jag blir ju rent och skärt lycklig av att cykla i skogen på min lånade 26-tums hardtail! Det är ju så skoj!! På några av bilderna ser man det svampplockningsstopp som blev. Det är ändå skönt att det inte är på blodigare allvar än att en gul kantarell trumfar…

 

En annan grej som hände idag var att den smög upp bakom min rygg och överraskade mig. Insikten.

– Jag är banne mig i riktigt bra form nu, kunde jag konstatera för mig själv.

– Synd att det inte går några tävlingar nu bara, tänkte jag då.

Men sen tänkte jag att, det kanske inte är så dumt att gå omkring och bara känna sig i allmänt bra form också. Det är egentligen lite som att ha en “Kungen av Danmark” på tungan som liksom aldrig tar slut.

En tävling kanske hade varit som att tugga sönder den. Gott för stunden. Men synd om man inte har någon ny att stoppa in efteråt.

Det finns med andra ord positiva effekter av att det inte riktigt blir som man tänker. De kommer dock på områden man inte riktigt väntade sig.

 

*här har jag satt avgränsningen för vad jag redovisar med avseende på vad jag tänker så att de blir samma som ramarna för den här bloggen – nämligen sport och prestation. Avgränsningen är dock inte helt självklar i det här inlägget. Sporten blev ju i mångt och mycket en konsekvens av det övriga. Förhoppningsvis kommer distinktionen dem emellan att vara tydligare framgent. I både inlägg och livet.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *