Uppföljning på Conconi

Vi gjorde alltså en variant på tröskeltest i torsdags. Ett slags kvitto på nedlagd träning eller en indikation om vad du bör träna på för att bli bättre. Här kommer lite mer bakgrund och en analys. 

Testet vi körde i torsdags heter som sagt Conconitest. Principen bakom det är att effektökning och pulsökning sker synkront ända till dess att du når mjölksyratröskeln. Då följer inte pulsökningen med, men vid nästa effektökning kommer pulsen att sticka iväg i höjden. Det är förklaringen till testet. Resten handlar om det som ligger bakom.

Man kan verkligen fråga sig varför det här är viktigt. Mjölksyra är ju bara en parameter som bestämmer hur väl du kommer att prestera. Ja, om du nu inte är intresserad av att prestera heller, så kan man verkligen ställa sig frågan. Jag kommer att återkomma till det.

Jag tänker göra dräpande förenklingar och antaganden i den här texten. Först kan vi börja med att säga att det finns två olika typer av muskler; explosiva samt långsamma men uthålliga. Det kommer till viss del att förklara det resultat du får under ett tröskeltest. Sen kommer också din träningshistoria vara viktig.  Lite grovt kan man också säga att långsamma muskler att vara bra på intensiteter under mjölksyratröskeln. De är bra på att förse sig själv med syre och håller länge. Personer med många långsamma fibrer är också generellt dåliga på att ligga över tröskel med mycket mjölksyra.

Då kanske ni gissar att de som har snabba fibrer är motsatsen. I det här förenklade fallet så säger vi att det är så. De utvecklar snabbt mycket kraft och kan också producera mycket mjölksyra och samtidigt jobba under dessa betingelser. De här personerna kommer att stadigt öka sin mjölksyranivå allteftersom effekten ökar.

Men, så ska vi ju lägga på träningseffekten också. Alla dessa färdigheter kan naturligtvis utvecklas och tränas. En person med många snabba fibrer kan mycket väl få en bra aerob kapacitet, alltså bra på att jobba under lägre intensiteter. En person med långsamma fibrer kan också bli hyggligt bra på det anaeroba arbetet, alltså att jobba med mjölksyra i musklerna. Det kan dessutom vara så att anledningen till att du inte kunde dra på dig mjölksyra i torsdags inte är för att du har så långsamma fibrer, utan det kan helt enkelt bero på att du tränat för lite på höga intensiteter. Du har helt enkelt för dålig anaerob kapacitet. Den bygger du med pass över tröskel. Men har du inte så lång träningshistoria kanske det är så att du får börja med att verkligen komma upp till tröskel. För att sen växla upp och komma över.

Och varför ska man nu veta det här? Jo. Det är så att din kropp kommer att fungera bättre om du har gjort ett solitt bygge. Eftersom alla de här egenskaperna och parametrarna påverkar varandra så kommer även en sprinter att ha positiva effekter av att få en bättre aerob kapacitet. Kanske är det bara att den kan träna mer. Ibland handlar faktiskt träning om att träna så att man kan träna mer. Konstigt va?! Utan det solida grundbygget eller den stabila bålen kommer du inte att kunna tillgodogöra dig så mycket högintensiv träning, vilken är den som driver din syreupptagning uppåt och därmed din prestation och därmed din förbränning. Och då blir du smalare. Och det vill ju alla.

2 thoughts on “Uppföljning på Conconi

  1. En hel avhandling för att komma fram till att bli smal?! Varför inte bara strunta i allt hårt arbete med mjöksyra hit och tröskel dit och bara… Slut äta istället. Då blir man också smal (dräpande förenkling).

    1. Nja. Det är väl kanske min tolkning av vad som går hem. Upplever att mitt intresse för att höja er tröskel är just mitt intresse. Men alla vill ju som sagt bli smala. Säger vi.
      Och en hel avhandling kanske jag, som säljer skrivna rapporter för typ 10.000 kr sidan till kunderna, inte tycker att det är. Men visst. Låt gå för det.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *